Jessie

Jag nämnde tidigare att Thirtas mamma Jessie hjälper till på dagarna här. I början när jag kom vågade hon knappt titta på mig. Jag hälsade på henne men fick jag nästan ingen reaktion alls. Jag ville verkligen visa henne att jag är precis som hon. En människa med värde. Det är ingen skillnad på oss mer än att hon lever i fattigdom. Försökte sakta närma mig henne. Frågade om hon ville ha hjälp men hon sa bestämt nej. Istället började jag hänga lite i köket, även fast jag inte fick hjälpa Chinamma heller. Pratade och skrattade med Chinamma. Ville visa att jag inte är något mer än Jessie. Så småningom vågade hon titta på mig och hälsa. Hon satt ofta ute och diskade så jag gick ut dit ibland och bara hälsade och tittade runt. En dag stod jag och Chinamma och försökte lära mig malyalam. Det blev jättemycket fel och vi skrattade. Då vände sig Jessie om och kollade på oss skrattade. Den dagen började det släppa. Nästa gång jag såg henne ställde jag de frågor som jag lärde mig. Efter det hälsade hon glatt och ställde de enkla frågorna till mig som jag lärt mig. Det hade verkligen släppt lite. På torsdagen hade vi en indisk middag med ett gäng svenskar. Före middagen var hennes flickor Thirta och Jennie inte på rummet och låg på min säng och spelade på paddan. Jag hade indiska kläder som jag inte använt under resan så jag ville ge henne dem. Så jag frågade om hon ville följa med mig in. Hon var väldigt obekväm men kom ändå med. På middagen fick Jessie och hennes flickor vara med och sitta med oss. Tror verkligen att hon växte av det. Efter middagen satt hon på baksidan och diskade. Frågade om jag fick hjälpa till. Och det fick jag! Inte så mycket men jag fick ändå vara med och sitta där. När det var klart gick jag in till rummet med flickorna. Efter ett tag kom Jessie in dit själv och skulle säga att de skulle gå hem. Hade en handkräm på bordet. Hon tog den och frågade om den var för håret men visade hur man använde den. Det var en sån otroligt härlig känsla att jag hjälpt henne att växa lite. 

Dagen efter gick jag till henne för att lämna sakerna som hon fått av sin fadder. Hon tyckte det var lite jobbigt och jag fick inte ge henne en kram för hon hade inte duschat. Igår kväll gick jag upp till henne själv för att säga hej då och köpte med mig lite bananer och gav henne lite pengar. När jag kom upp duschade barnen och Jessie skojade om att jag också skulle duscha. När jag gick därifrån fick jag en riktig kram. Det var en riktigt härlig känsla att få ha kommit henne nära och förmodligen gett henne en annan syn på sig själv. En vit människa vill umgås med henne. Det är nog rätt stort!